Jag vill börja med att berätta varför jag inte har skrivit på länge. Det är nämligen så att jag har så ofantligt mycket att göra på jobbet, det tar i princip upp alla min vakna tid. Men det har också med annat att göra. Jag vill inte skriva i bloggen varje dag. Jag blev nästan beroende och förutom att blogga läste jag andra bloggar om barnlöshet varje dag. Jag var tvungen att begränsa allt det här till någon gång då och då. Jag blir så himla ledsen annars. För både min och andras skull.
Nu till mina drömmar:
Nu pratar vi drömmar jag har på natten, inte dagdrömmar eller framtidsdrömmar.
Natten till igår drömde jag att vi hade gjort en utredning. Det visade sig att det var min sambos spermier som inte fungerade som de skulle. Det var en lättnad för mig att veta att det var kört och att vi nu kunde börja se över alternativen mer seriöst. Men i drömmen blev sambon helt till sig. Han skulle göra slut med mig för att ge mig chansen att få biologiska barn...osv... Antar att det skulle kunna se ut så i verkligheten också. Jag hoppas dock att vi aldrig hamnar där.
I natt drömde jag att vi födde barn. Jag drömde bara om en förlossning, ingenting om själva graviditeten. Jag födde barn och förlossningen kändes "normal". När bebisen kommer ut försvinner hela personalstyrkan iväg med vår bebis utan att vi får se vår guldklimp. Panik är känslan vi känner. Efter en stund kommer de tillbaka med en jätteklump. En megastor bebis som ser ut som en gammal man i ansiktet. Tydligen är vår bebis inte som andra bebisar och mitt i all lycka är vi bara totalt förvirrade.
Varför drömmer jag alla dessa drömmar just nu?
