Jag har genom hela mitt liv genomgått de mest hemska prövningar. Ibland när jag berättar för folk om allt jag har genomgått så blir de chockade över att jag är så "normal". Jag har alltid klarat mig igenom dem. Jag har kämpat och jag har vägrat vara ett offer.
Idag undrar jag varför även detta ska vara en prövning. Varför kan jag inte få ett barn? Är det meningen att jag förr eller senare ska bryta ihop?
Nu en prövning som inte är lika påträngande hemsk som många andra jag genomgått men ack så långdragen och jobbig. Jag går med huvudet högt för jag vågar inte sänka det. Allt kan snart spåra ut. Snart orkar jag inte mer! Jag har en sorg i min kropp och en saknad så stark. Snälla, ge mig ett barn!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar